Den moraliska nivån i din organisation - Kafka, Monty Python, eller Nelson Mandela?

Moral är en komplicerad historia, eftersom en förkrossande majoritet av alla människor anser att deras egen version är bäst.

Och du som läst inlägget om kognitiv dissonans vet dessutom att människor tenderar att revidera minnet av sina handlingar i efterhand, för att upprätthålla en positiv självbild.

Affärsetik å andra sidan, är aningen lättare att förhålla sig till. Ofta handlar denna sorts etik om att bete sig ansvarsfullt i förhållande till andra intressenter; även om det konceptet kan ha olika innebörder för chefen på Stadsmissionen och chefen för Smith and Wesson.

Du kan ju faktiskt ha en miljöpolicy för att dina kunder kräver det, lika mycket som för att motverka effekterna av konsumtionssamhället.

Så hur möter man mångtydigheterna i detta moraliska dilemma?

Klickar du på bilden så ser du den bättre.

Kanske var det precis vad Lawrence Kohlberg försökte få ordning på när han sammanställde sin modell för människors moraliska utveckling i sin avhandling från 1958.

Kohlberg noterade att människor tenderade att ha en moralisk utveckling där ett steg byggde på ett annat - och kanske kan du känna igen det från din organisation.

Låt oss använda några filmklipp för att illustrera olika nivåer av moraliskt agerande i organisationer:

Nivå 1 - Den förmoraliska nivån

1. Lydnad och straff styr moraliska överväganden, och syften har ingen betydelse

 Denna sorts moral handlar huvudsakligen om att undvika att göra fel. Fungerar fint i auktoritära miljöer, dock med den lilla bieffekten att "moralen" upprätthålls så länge den potentielle bestraffaren (chefen) är närvarande.

Skulle du vilja göra karriär i en organisation som den i videon är det en förutsättning att du är beredd att bestraffa hårdare än alla andra. Och eftersom det finns viss konkurrens på den punkten finns det ofta påtagliga brister avseende långsiktighet.

Inget att satsa på om man vill bygga en lärande organisation, med andra ord.

2. Jagorientering

Här finns ett något mer utvecklat resonemang. Egenintresset står dock fortfarande i centrum, och frågor om lojalitet och rättfärdighet är inte lika viktiga som grundläggande reciprocitet (you scratch my back, and I'll scratch yours).

Filmen Nionde kompaniet är ett bra exempel på hur ett gäng repsoldater bestämmer sig för att göra det bästa av situationen i det dom uppfattar som en auktoritär organisation med outsinliga resurser; med byteshandel och mycket rymliga samveten lyckas dom nyttomaximera för egen del (medan dom skamlöst åderlåter organisationen på enorma resurser, fast på ett väldigt charmigt sätt).

Nivå 2 - Den konventionella nivån

3. Interpersonell inriktning, där individen agerar för andras godkännande

De organisationer där man är mycket angelägen om att passa in och inte avvika från mönstret passar bra som grogrund för denna moraliska nivå.

Om du märker att konsekvenserna av att inte göra som alla andra resulterar i starkt ifrågasättande, eller social utfrysning, är det sannolikt att den moral som råder har interpersonell inriktning ("grupptrycksmoral").

Graham Chapman i rollen som Brian håller tal till sina följeslagare, av vilka samtliga utom en är helt unika och inte alls vill göra som alla andra. En organisation där majoriteten gör allt för att passa in, och där individer med avvikande åsikter utestängs, agerar enligt denna moraliska standard.

4. Lag och ordningsorientering

Denna sorts moraliska nivå handlar om att upprätthålla lag och ordning för dess egen skull - inte för att man anser att det ger några direkta fördelar för individen eller gruppen; men om man nu har bestämt sig för att ha regler skall dessa faktiskt också följas.

I klippet från Processen (förvånande nog med filosofihunken Persbrandt som svensk speaker) skildras individens kamp mot en rättsbyråkrati som befolkas av tjänstemän utan subjektivitet. Vi lämnar dock både filosofi och litteraturvetenskap därhän och nöjer oss med att ha fått en ganska träffsäker (nid)bild av en organisation som fungerar enligt Kohlbergs fjärde moraliska nivå.

Nivå 3 - Den postkonventionella nivån

5. Kontraktualistisk oritentering, där samhället och världen styr moraliskt handlande
En kontraktualistisk [dagens ordtips för wordfeud?] moral bygger på att individen ger upp en del av sin frihet i utbyte mot de fördelar en gemenskap kan erbjuda.

Man skulle kunna argumentera att medlemskapet i ett mc-gäng bygger på en form av moralisk kontraktualism, men det är en fråga av rent akademisk karaktär.

Den HA-medlem som lyfter frågan om huruvida medlemskapet bygger på en förmoralisk eller postkonventionell nivå riskerar dessutom att få ett mycket handgripligt - och tydligt - svar.

I klassikern Deliverance konfronteras filmens huvudpersoner med situationer som utmanar deras urbana moraliska normer gällande laglydighet, överlevnad, och hämnd. 

I filmen serveras inga givna svar, men desto fler frågetecken. Och om det finns platser i din organisation där du känner dig som en "city boy" är det kanske det moraliska kontraktet som varierar?

6. Orientering mot universella principer, där samvetet styr och principerna är desamma för alla människor
Om det å andra sidan är så att du i din organisation har samma positiva förhållningssätt till medarbetare oavsett vilken nivå dom befinner sig på så är den rådande moralen förmodligen av universell karaktär.

Jag har träffat på organisationer med starka ledare som lyckats upprätthålla en positiv och tillåtande människosyn oavsett vilka medarbetare dom träffat, men det är lätt att börja göra skillnad på folk och folk.

Efter tjugosju år i fängelse släpps Nelson Mandela från fängelset på Robben Island och levererar ett av de bästa exemplet som finns på en universell moralisk hållning. Notera hans försonande hållning och hans resonemang kring ett samhälle där alla människor har rätt att existera på samma villkor.

Efter nästan tre decenniers fängelsevistelse, beordrad av en förtryckarregim.   

Mandela hör inte till de lättkränktas skara.

Som alltid är moraliska överväganden en fråga och tycke och smak, och flera av ovanstående nivåer riskerar att flyta in i varandra. Och lustigt nog kan diskussioner om vems moral som är bäst resultera i påhopp av synnerligen omoralisk karaktär (ungefär som i exemplet med Hells Angels).

Men vet du vad? Om du läser nästa inlägg får du reda på varför chefer som förmår hantera moraliska resonemang klarar sig bättre än sina mindre moraliska kollegor.

Och den insikten kan vara en god hjälp nästa gång du skall fatta ett svårt beslut på jobbet.